En av IFK Kungälvs främsta spelare någonsin, alla kategorier, väljer efter 16 säsonger och 386 tävlingsmatcher för klubben att avsluta spelarkarriären. Istället går Mikael Lindberg, 36, in i ledarteamet med huvudtränaren Anders Uhlin och assisterande tränare Anders Liw.

– Det finns väldigt mycket gott att minnas tillbaka på från karriären, säger Lindberg.

En epok är över då IFK Kungälvs lagkapten Mikael Lindberg väljer att avsluta sin spelarkarriär.

Lindberg, med Ale-Surte som moderklubb, kom till Kungälv 19 år gammal som förstaårssenior 2003 och etablerade sig direkt som en av lagets tongivande spelare.

Säsongen 05/06 valde Lindberg att tillsammans med parhästen Daniel Gratjov prova på spel i Elitserien med IFK Vänersborg. En säsong senare var de båda tillbaka i Kungälv – som säsongen 07/08 senare själva tog steget upp i Elitserien efter att först ha vunnit 18 raka segrar i grundserien. Elitserieplatsen säkrades sedan efter ett nervkittlande kvalspel med matcher mot Gripen, Boltic och Frillesås.

Förde upp Kungälv i Elitserien

Matcherna, med motståndarprofiler som Fredrik Rinaldo, Lasse Karlsson, Pål Hansen, Jonas Pettersson, Daniel Svedberg och Jonas Nilsson, bjöd på stor dramatik.

Nyckeln till avancemanget var när Kungälv på Skarpe Nord stod för en makalös vändning. Tidigt underläge med 0-3 mot Elitserielaget Gripen fram till den 29:e matchminuten vändes till seger med 6-4 efter att dessutom Kungälv drabbats av ett rött kort efter bara nio minuters spel. Fyra av de sex hemmamålen inför de 2000 åskådarna gjordes av Mikael Lindberg.

– Det finns mycket gott att minnas tillbaka på, men året då vi gick upp glömmer man aldrig. Det var speciellt, vi hade varit nära flera säsonger och till slut lyckades vi och det var ett jäkla drag runt bandyn i Kungälv.

Under merparten av sina 16 säsonger i Kungälv har Lindberg varit lagkapten, och han har under sin karriär genomgående varit IFK Kungälvs viktigaste spelare.

På isen har Lindberg varit komplett. Skridskoåkningen, passningsklubban, skottet och fysiken har gjort honom till en klassisk tvåvägsspelare som i 16 år har drivit IFK Kungälvs spel.

Tackade nej till Edsbyn

Inför IFK Kungälvs intåg i Elitserien var det nära att Lindberg skrev på för den tidens gigant i bandyvärlden – Edsbyns IF. Till slut valde han ändå att stanna kvar på Skarpe Nord.

– Jag har faktiskt aldrig ångrat att jag stannade eller överhuvudtaget funderat på över hur det skulle ha blivit om jag gick till Edsbyn. Jag har alltid trivts väldigt bra i Kungälv, med föreningen, supportrarna, lagkamrater, ledare och allt folk runt klubben.

2009 åkte Lindberg på en tuff knäskada när han under försäsongen slet av en sena i knät. Skadan höll honom borta från spel fram till slutet av säsongen. När IFK Kungälv efter en motig säsong skulle kvala sig kvar i Elitserien var han långt ifrån återställd. Trots att han knappt lyckades få styrfart på skridskorna var han kanske den viktigaste faktorn till att Kungälv klarade kvalet då han istället lät sitt skott tala.

Tog Kungälv till första slutspelet på evigheter

Säsongen 2011/2012 ledde kapten Lindberg sitt IFK Kungälv till föreningens första SM-slutspel sedan 1987. Efter två segrar på Skarpe Nord pressade Kungälv fram en femte och avgörande kvartsfinal mot Villa-Lidköping i Sparbanken Arena. En match som Kungälv tidigt tog ledningen i och där Lindberg endast var ett ribbskott från att öka på till 2-0.

Säsongen efter fick Kungälv revansch på Villa när man slog ut västgötarna ur gruppspelet i World Cup och även besegrade den ryska storklubben Jenisej anförda av världsstjärnan Sergej Lomanov Jr.

Cup-äventyret tog slut när Kungälv förlorade på straffar i kvartsfinalen mot Västerås SK, som på stopptid kvitterade Kungälvs uddamålsledning på hörna.

– Precis som när vi gick upp var det ett väldigt drag runt bandyn då och kvartsfinalserien mot Villa var väldigt rolig, även om de vann till slut. De valde ju oss och tanken var ju att de skulle köra över oss i tre raka och stämningen efter segrarna på Skarpe Nord var magisk.

Blev uttagen i A-landslaget

Mikael Lindberg är också IFK Kungälvs senaste svenska A-landslagsman då han blev uttagen till matcher mot Ryssland och Kazakstan under 2011. Uttagningen innebar att han blev den första spelaren från Göteborgsområdet som fick representera Sverige sedan 70-talet då den gamle IFK-legendaren Tommy Nordenek spelade i blågult.

Mikael Lindberg har under årens lopp alltid varit en favorit bland supportrarna och hans status blev inte sämre när han stannade kvar i klubben efter det turbulenta året då IFK flyttades ner i Allsvenskan.

Hans tröja nr 83 kommer i och med att han nu avslutar sin spelarkarriär att pensioneras och hissas upp i taket den dag det blir klart med en bandyhall i Kungälv.

Totalt har Mikael Lindberg representerat IFK Kungälv i serie, slutspels- och kvalsammanhang under 386 matcher. Utöver det har han också dragit på sig den rödblå tröjan under cup- och träningsmatcher. Bara legendaren Håkan ”Hogge” Olsson har gjort fler matcher.

Vem som nu istället får ta över kaptensrollen får framtiden visa. För många på Skarpe Nord förblir han kanske ändå den evige kaptenen.

Beslutet har växt fram

I rollen som tränare kommer han formellt tituleras assisterande. Tanken är att Lindberg ska vara med minst två gånger i veckan.

– Det blir inga problem att hitta något att göra. Det är svårt för de andra tränarna att hinna med allt och jag kanske kan gå in och hjälpa enskilda spelare med detaljer och stötta de unga killarna, vi får se exakt hur det kommer att se ut.

Mikael Lindberg berättar fortsatt att beslutet att sluta spela har växt fram under de senaste säsongerna.

– Det har varit svårt att hinna med allt, med familj och jobb. När man blir äldre behöver man ju egentligen träna ännu mer för att hålla den nivån man vill. Jag har rätt mycket skavanker också som gör att det är svårt att köra på så hårt som jag vill och därför känns det här helt rätt.

Tror du att vi kan få tillbaka samma drag runt bandy igen som det var när Kungälv gick upp i Elitserien och under slutspelssäsongen?

– På sikt tror jag inte det är omöjligt. Det viktigaste är att klubben får ordning på ekonomin och att vi kan behålla kontinuitet i laget. Under de åren vi hade samma stomme år efter år gick det bra, även om man säkert spelat med hundratals spelare under årens lopp. Nu har vi mycket unga spelare som tränar på riktigt hårt. Kan vi fortsätta så har vi alla möjligheter att bygga något stort igen.